Riksarkivet har meddelat att Depåbibliotekets centrala tjänster blir avgiftsbelagda våren 2026, baserat på undervisnings- och kulturministeriets linjedragning den 29 oktober 2025. Depåbiblioteket, som grundades 1989, har under hela sin verksamhetstid erbjudit sina tjänster kostnadsfritt. Vi förstår kraven på kostnadseffektivitet och trycket att ta ut avgifter för offentliga tjänster, men de planerade avgifterna skulle förändra Depåbibliotekets verksamhet i grunden.
Beslutet bortser från de utlåtanden som alla biblioteksektorer, biblioteksorganisationer samt Finlands universitetsrektorers råd Unifi gav om Riksarkivslagen våren 2025, där man enhälligt motsatte sig avgiftsbeläggning av Depåbibliotekets tjänster.
Beslutet strider mot andan i regeringsprogrammets punkt 5.3 (Hög kompetens och bildning som grund för framtiden). Depåbiblioteket är en kunskapsresurs som vi skapat tillsammans och som står inte bara till forskningens utan till hela samhällets förfogande. Dess kostnadsfria tjänster utgör en central infrastruktur, särskilt för högskolor men också för medborgare med intresse för vetenskap.
Nätverket
I Finland fungerar det nationella biblioteksnätverket utmärkt tack vare ett brett samarbete. Depåbiblioteket har varit en viktig del av nätverket, men med avgiftsbeläggningen skulle det bryta sig loss och bli en avgiftsbelagd tjänsteleverantör bland andra kommersiella aktörer. Detta vore en drastisk kursändring, eftersom Depåbiblioteket hittills har tillfört ett betydande mervärde på nationell nivå genom att fungera som en gemensam materialsamling för alla vetenskapliga bibliotek.
Depåbiblioteket är internationellt sett en unik organisation som har möjliggjort en flexibel anpassning av bibliotekslokalerna till högskolornas föränderliga verksamhetsmiljö och kundbehov. Centraliserad förvaring av litteratur är en hållbar och ansvarsfull lösning, eftersom den garanterar att anskaffat material bevaras för forskare och andra informationssökare på ett kostnadseffektivt sätt.
Depåbibliotekets verksamhetsidé har byggt på ömsesidighet. Biblioteken har kostnadsfritt överlämnat en betydande del av sina samlingar till Depåbiblioteket. I gengäld har Depåbiblioteket erbjudit lån och artikelkopior kostnadsfritt till bibliotekens kunder.
Nationell informationsförsörjning
Högskolebiblioteken anskaffar nästan allt sitt material i elektronisk form. Tillgången till det här materialet är begränsad till högskolesamfundet, medan allmänheten har mycket begränsad tillgång till dem i bibliotekens egna lokaler. Därför är det viktigt att medborgarna via Depåbibliotekets material kan nå vetenskaplig information. Denna möjlighet krymper eller försvinner om Depåbibliotekets lån blir avgiftsbelagda.
En stor del av Depåbibliotekets lån förmedlas via folkbiblioteken till medborgarna. Kostnadsfria tjänster främjar jämlikhet, likvärdighet och grundläggande informationsrättigheter. Jämlikheten försämras om medborgarna måste betala för vetenskaplig information. Med reformen överförs låneavgifterna till den enskilda biblioteksanvändaren.
I det pilotprojekt för direktleverans av artiklar som Depåbiblioteket och Kopiosto inledde 2023 har beställda artikelkopior levererats direkt till forskaren i stället för till biblioteket. Detta har avsevärt effektiviserat fjärrlånetjänsten. Depåbiblioteket har stått för Kopiosto-kostnaderna för artiklarna. UKM har stött Depåbibliotekets förslag att direktleverans av artiklar till kunder ska bli en permanent del av tjänsteutbudet. Med avgiftsbeläggningen kan denna värdefulla tjänst för forskare inte genomföras enligt den ursprungliga planen.
Depåbiblioteket är en central del av den nationella informationsförsörjningen, eftersom en av dess uppgifter är att säkerställa långsiktig bevaring och tillgänglighet av material. Detta är också en viktig satsning på informationsförsörjningens beredskap. Avgifter begränsar tillgången till material och fördröjer informationsflödet, vilket försämrar förutsättningarna för forskning och undervisning. De hindrar också biblioteken från att utnyttja Depåbibliotekets tjänster i stor utsträckning, vilket försvagar hela systemets beredskap.
Ekonomi
Depåbiblioteket har på begäran av UKM gjort en utredning om avgiftsbeläggning av tjänsterna. Enligt uppskattningen uppgår intäkterna från tjänsterna till cirka 160 000 euro per år.
I utredningen har man begränsat sig till att uppskatta intäkterna utifrån nuvarande leveransvolymer för fjärrlånetjänsten. Någon konsekvensanalys av eventuella förändringar i kundbeteendet har inte gjorts. Detta är en betydande brist, eftersom avgifterna placerar Depåbiblioteket i konkurrens med andra inhemska och internationella bibliotek och institutioner som erbjuder fjärrlånetjänster. Biblioteken kommer att skaffa fjärrlån där det är mest kostnadseffektivt. Detta leder oundvikligen till minskade beställningar och därmed även minskade intäkter jämfört med prognosen.
Samtidigt som man på nationell nivå satsar på att främja öppen vetenskap med UKM:s stöd, görs en tjänst inom UKM:s egen förvaltningsgren avgiftsbelagd för medborgarna och för de bibliotek som kostnadsfritt har donerat material till Depåbiblioteket. Avgifterna försämrar tillgången till vetenskaplig information i en tid då användningen av vetenskaplig kunskap är viktigare än någonsin.
Införandet av avgifter skapar också en grund för framtida prishöjningar. Detta gör kostnaderna svårförutsägbara och försvårar långsiktig planering inom bibliotekssektorn. Vi hoppas att Riksarkivet framöver lyssnar på (betalande) kunder när man fattar beslut om tjänster. Genom en permanent struktur för kundstyrning skulle Riksarkivet bättre kunna säkerställa att dess tjänster motsvarar samhällets behov.
Sammanfattning
Införandet av avgifter vid Depåbiblioteket förändrar bibliotekets verksamhetsidé i grunden. Depåbiblioteket skulle inte längre vara vad det har varit. Det skulle förvandlas från en betydande del av det nationella biblioteksnätverket till en kommersiell aktör på en hårt konkurrensutsatt marknad. Avgiftsbeslutet försämrar tillgången till vetenskaplig information i en tid då användningen av vetenskaplig kunskap är viktigare än någonsin.
Är detta UKM:s långsiktiga mål inom sin egen förvaltningsgren?
Riitta Lähdemäki
Bibliotekschef, Tammerfors universitet
Ordförande för FUN – De finländska universitetsbibliotekens nätverk
Pekka Uotila
Chef, högskolans informationstjänster, XAMK
Ordförande för AMKIT – konsortiet för yrkeshögskolornas bibliotekssamarbete
