Digitaliseringen växlar spår och ökar farten

Åbo Akademi presenterade för digitaliseringsnätverket hur Copilot har utnyttjats för att ange hyllklasser automatiskt.
Avoimen tiedon keskus vid Jyväskylä universitet presenterade olika att använda AI.

FUN:s digitaliseringsnätverk inrättades hösten 2025, med minst en representant från varje universitetsbibliotek. Nätverket har hittills träffats tre gånger. Det mest betydelsefulla mötet hölls i maj 2026, då varje universitetsbibliotek hade möjlighet att presentera sina universitets- eller biblioteksbaserade AI-lösningar. Representanter från åtta universitet presenterade närmare tjugo lösningar som förbättrar tjänster eller bibliotekets bakgrundsprocesser.

Kommersiella leverantörers AI-verktyg, såsom Scopus AI, WoS Research Assistant, Keenious och Alma Metadata Editor, liksom Nationalbibliotekets AI-pionjär Finto AI (Annif), har testats och är allmänt i bruk. Copilot verkar vara den vanligaste AI-applikationen som erbjuds av universiteten. Nätverkets medlemmar funderar särskilt över dataskyddsfrågor och kapacitetsbegränsningar i användningen.

Applikationer som placerats på universitetets egen server, där även konfidentiell information kan behandlas, används vid de flesta universiteten. Lokalt underhållna applikationer utvecklas i snabb takt och ter sig ofta förvillande annorlunda för användaren varje gång. Detta kräver tålamod och en vilja att pröva. I universitetens lokala AI-tjänster utnyttjas flera språkmodeller, och med deras hjälp kan man skapa egna ”assistenter”, vilket öppnar nya möjligheter i bibliotekens kundrådgivningssituationer.

Vid universiteten utvecklas också egna översättnings- och skrivassistenter, stödverktyg för innovations- och uppfinnararbete, assistenter för upphandlings- och avtalsförvaltning samt andra liknande lösningar. Bottar som läser universitetets intranät är också vanliga. I Jyväskylä erbjuds tjänstehelheten MyJYU AI Transcription och Researchvideo för genomförande av forskningsintervjuer. Transkriberingen produceras automatiskt med hjälp av Whisper. I applikationen har man satsat på informationssäkerhet, och de finskspråkiga transkriberingarna har konstaterats hålla hög kvalitet tack vare en finskspråkigt finjusterad modell. Användaren får under användningen vägledning bland annat i dataskyddsfrågor och praxis kring lagring av data. I genomförandet har man utnyttjat synergier med den prisbelönta applikationen Muuttolintujen kevät.

Det var intressant att höra konkreta exempel på hur AI utnyttjas i bibliotekens arbete bakom de användarnära tjänsterna. Vid Åbo Akademi har definieringen av nya hyllklasser för omkring 15 000 böcker automatiserats med hjälp av Copilot. Vid Tammerfors universitet har man med hjälp av en språkmodell utvunnit ur examensarbeten både organisationsuppgifter och information om vilka AI-verktyg som har använts i deras framställning. Vid Åbo universitet och Tammerfors universitet har man pilottestat DMPAnalyser, som har utvecklats under ledning av Åbo universitet i samarbete med CSC och som baserar sig på finländska bedömningskriterier för datahanteringsplaner.

Det var glädjande att se hur väl nätverkets medlemmar har tillägnat sig de lösningar som deras universitet erbjuder och hur entusiastiskt och fördomsfritt AI-applikationer och språkmodeller har börjat utnyttjas.

Vi är också stolta över kollegornas internationella erkännande! CurreChat, utvecklad vid Helsingfors universitet, har valts till Europeiska kommissionens lista över de bästa AI-applikationerna för undervisning. Med den kan läraren bland annat bädda in olika AI-karaktärer i undervisningssituationer.

Nätverkets möte i maj är ett gott bevis på att universitetsbibliotekens digitalisering inte har fastnat i 2010-talet, i tiden för bibliotekens processhanteringssystem eller nätkataloger. Våra experter har inte heller bara suttit och väntat på kommersiella aktörers utbud, utan tagit vara på verktyg inom räckhåll och anpassat dem till sina arbetsuppgifter. Universitetsbibliotekens digitalisering fortsätter således med nya tager, till gagn för våra tjänster och stärkande vår profession.

FUN:s digitaliseringsnätverks möten fortsätter i höst, då vi går på djupet i myter om AI:s koldioxidavtryck och presenterar dåliga praxis och fallgropar för varandra med hjälp av exempel. Vi får se vad det blir att rapportera från de mötena.

Tua Hindersson-Söderholm
Servicechef, bibliotekstjänster
Aalto-universitetet

Heli Kautonen
Biblioteksdirektör
Åbo universitetsbibliotek

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen