EU:s tillgänglighetsdirektiv

Den 1.4.2019 trädde Lag om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) i kraft. I enlighet med lagens 2§ inkluderas universiteten och yrkeshögskolorna i definitionen av myndighet (https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2019/20190306). Genom lagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer, även kallat tillgänglighetsdirektivet (https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32016L2102). I direktivet ingår inga sanktioner, men den nationella lagen ger tillsynsmyndigheten möjlighet att förena sina åligganden med vite.

Den tillgänglighet som avses i tillgänglighetsdirektivet innebär

att webbplatser, mobilapplikationer och deras innehåll är sådana att vem som helst kan använda dem och förstå vad som sägs i dem. Tillgängliga tjänster utnyttjar sådana tekniker och metoder som gör att tjänsterna kan användas med olika typer av terminalutrustning och olika typer av hjälpmedel. Tillgängligheten kan beskrivas som lättillgängliga digitala tjänster som också är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Tillgänglighet är en väsentlig del av principen ”design för alla”. Enligt principen ska olika typer av användare och deras behov beaktas redan i planeringsskedet. Målet är att på det här sättet garantera lika möjligheter för alla användare att utnyttja de digitala tjänsterna oavsett hörsel- eller synförmåga, motoriska svårigheter eller andra funktionsbegränsningar. (Finansministeriet: Vanliga frågor om tillgänglighet och tillgänglighetskrav, https://vm.fi/sv/vanliga-fragor-om-tillganglighetskrav)

Tillgänglighetskraven ska tillämpas enligt följande tidtabell (Finansministeriet: Tillgänglighet. https://vm.fi/sv/tillganglighetsdirektivet):

  • Webbplatser som publicerats den 23 september 2018 eller efter det ska överensstämma med tillgänglighetskraven senast den 23 september 2019.
  • Webbplatser som publicerats före den 23 september 2018 ska överensstämma med tillgänglighetskraven senast den 23 september 2020.
  • Mobilapplikationer ska uppfylla tillgänglighetskraven den 23 juni 2021.
  • PDF-filer och andra dokument :
    • Då det är fråga om webbportaler som publicerats FÖRE den 23 september 2018
      • ska PDF-filer som publicerats 23.9.2018 eller efter det vara tillgängliga i september 2020.
      • behövs PDF-filer som publicerats före 23.9.2018 inte göras tillgängliga, förutom då de handlar som administrativa processer, såsom t.ex. ansökningar.
    • Om det är fråga om en webbportal som publicerats den 23.9.2018 eller DÄREFTER ska PDF-filer som publicerats på webbplatsen vara tillgängliga i september 2019.

Utöver högskolebibliotekens webbplatser och mobilapplikationer är det skäl att se över produktionen och offentliggörandet av pro gradu-avhandlingar samt videofilmer och annat audiovisuellt material som används för att presentera bibliotekets service.

På de flesta högskolorna ansvarar biblioteken för offentliggörandet av pro gradu-avhandlingarna. För att uppfylla tillgänglighetskraven bör de här PDF-dokumenten skapas så att de kan läsas med olika typer av hjälpmedel. Celia – ett nationellt kunskapscentrum för tillgänglig litteratur och publicering – har på sin webbplats om tillgänglighet (https://www.saavutettavasti.fi/) samlat instruktioner för hur man skapar PDF-dokument, och andra dokument skapade med kontorsprogram, så att de kan läsas med olika typer av hjälpmedel: https://www.saavutettavasti.fi/saavutettavat-tiedostot/. Det rekommenderade PDF-formatet, PDF/UA, är kompatibelt med det arkivbeständiga PDF/A-formatet.

Enligt informationen på Finansministeriets webbplats ska i princip allt audiovisuellt material, som publiceras på myndigheternas webbplatser och som är tillgängligt minst 14 dygn, textas till finska och svenska och vid behov också till andra språk, till exempel samiska, engelska eller teckenspråk. Detta gäller t.ex. inspelade videor och podcastar. Om det inte är möjligt att texta ska innehållet och informationen förklaras på något annat sätt. Den audiovisuella informationen kan läggas upp på webbplatsen till exempel i textform. Kravet på textning gäller inte direktsändningar och videor som publicerats före tillgänglighetskraven trädde i kraft den 22.12.2016. Läs mer om tillgängligheten för tidsberoende medieinnehåll i Papunets översättning av WCAG-anvisningen: https://papunet.net/saavutettavuus/verkkosisallon-saavutettavuusohjeet-wcag.

Mera information kommer att finnas på regionförvaltningsverkets webbplats som lanseras i maj 2019: https://www.saavutettavuusvaatimukset.fi/. Mera information speciellt för bibliotek finns på Celias webbplats: https://www.celia.fi/. Också bloggsiten https://saavutettava.fi/ innehåller aktuell information från Design for all-forumet.

Text: Tua Hindersson-Söderholm


Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Övergång till öppna publiceringsmodeller bör ske så snabbt som möjligt

I och med att det blir vanligare med öppen publicering, en praxis som kallas för Open Access, kan forskare och vetenskapssamhället i stort allt snabbare och smidigare dela med sig och ta del av vetenskaplig information. De finländska högskolorna och forskningsinstituten försöker i de förhandlingar med vetenskapliga utgivare som nu pågår att förbättra möjligheterna till effektiv öppen publicering. ”Vårt mål är att samtidigt se till att de totala kostnaderna för vetenskaplig publicering inte stiger”, säger Mikael Laakso, foskardoktor vid Svenska Handelshögskolan och medlem i strategigruppen för förhandlingarna.

Forskarna kan få hjälp med Open Access-publicering av sin bibliotek

Forskarna kan få hjälp med Open Access-publicering av sin bibliotek

Undervisnings- och kulturministeriet har som mål att Finland före år 2017 ska vara ett ledande land vad gäller öppen vetenskap och forskning. ”Om vi ska nå målet måste vi snabbt övergå från licensavtal som bygger på prenumerationsavgifter till öppna publiceringsmodeller”, säger Laakso.

Överlappande kostnader måste minimeras

I dagens läge betalar högskolorna och forskningsinstituten för vetenskapliga publikationer i form av prenumerationsavgifter. Vid öppen publicering betalar författaren eller författarens organisation för att publicera artikeln. Det är viktigt att se över de totala kostnaderna, eftersom i synnerhet de större förlagen gynnar så kallad hybridpublicering, där forskare som publicerar en enskild artikel i en tidskrift kan göra artikeln tillgänglig för alla genom att betala en extra handläggningsavgift. För forskarna är det viktigt att publicera i tidskrifter som är ansedda inom vetenskapssamhället, även om en extra handläggningsavgift krävs för öppen publicering. Men modellen med handläggningsavgifter ger överlappande kostnader, om inte förlaget sänker prenumerationsavgiften för de tidskrifter man publicerar i.

Nationalbibliotekets konsortium FinELib representerar högskolorna och forskningsinstituten vid förhandlingarna. FinELib anser det vara viktigt att modellen med både prenumerations- och handläggningsavgifter endast blir en övergång till helt öppen publicering. Under övergångsperioden är det viktigt att överlappande kostnader för den nya öppna publiceringsmodellen och den gamla modellen med prenumerationsavgifter minimeras.

Målet – ett avtal som främjar öppen publicering

Högskolorna och forskningsinstituten betalar varje år cirka 23 miljoner euro i prenumerationsavgifter för vetenskapliga tidskrifter. Man känner inte till de exakta kostnaderna för Open Access-publicering, eftersom det inte följs upp på nationell nivå i Finland. I projektet Tieteen avoin julkaiseminen (öppen vetenskapspublicering) bedömdes det ändå att finländska universiteten betalade sammanlagt åtminstone en miljon euro för att publicera Open Access-artiklar år 2014, och att detta belopp kommer att stiga.

Man försöker också internationellt hitta en modell för Open Access-publicering som är ekonomiskt hållbar och smidig för forskarna. För tillfället finns det flera internationella kampanjer för att förbättra förutsättningarna för öppen publicering, t.ex. League of European Research Universities Christmas is over, en kampanj som har undertecknats av många finländska högskolor. Högskolorna i Nederländerna har med de stora förlagen Springer och Wiley lyckats ingå paketavtal där öppen publicering underlättas.

Biblioteken hjälper med öppen publicering

Forskarna kan få hjälp med Open Access-publicering av sin organisations bibliotek. Det finns också många anvisningar för Open Access-publicering på nätet, t.ex.:

Avoin tiede ja open access (Helsingfors universitets bibliotek)

Avoin julkaiseminen (Aalto-universitetet)

Open Access julkaiseminen (Östra Finlands universitet)

Projektet Avoin tiede ja tutkimus (ATT)

Ytterligare information

prorektor Keijo Hämäläinen, Helsingfors universitet, ordförande i strategigruppen för avtalsförhandlingar, tfn 029 415 0640, keijo.hamalainen@helsinki.fi
forskardoktor Mikael Laakso, Hanken, medlem i strategigruppen för avtalsförhandlingar, tfn 050 9100 864, mikael.laakso@hanken.fi

FinELib-wiki https://www.kiwi.fi/display/finelib/
FinELib på Twitter https://twitter.com/FinELibpalvelu

 

 
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin