Övergång till öppna publiceringsmodeller bör ske så snabbt som möjligt

I och med att det blir vanligare med öppen publicering, en praxis som kallas för Open Access, kan forskare och vetenskapssamhället i stort allt snabbare och smidigare dela med sig och ta del av vetenskaplig information. De finländska högskolorna och forskningsinstituten försöker i de förhandlingar med vetenskapliga utgivare som nu pågår att förbättra möjligheterna till effektiv öppen publicering. ”Vårt mål är att samtidigt se till att de totala kostnaderna för vetenskaplig publicering inte stiger”, säger Mikael Laakso, foskardoktor vid Svenska Handelshögskolan och medlem i strategigruppen för förhandlingarna.

Forskarna kan få hjälp med Open Access-publicering av sin bibliotek

Forskarna kan få hjälp med Open Access-publicering av sin bibliotek

Undervisnings- och kulturministeriet har som mål att Finland före år 2017 ska vara ett ledande land vad gäller öppen vetenskap och forskning. ”Om vi ska nå målet måste vi snabbt övergå från licensavtal som bygger på prenumerationsavgifter till öppna publiceringsmodeller”, säger Laakso.

Överlappande kostnader måste minimeras

I dagens läge betalar högskolorna och forskningsinstituten för vetenskapliga publikationer i form av prenumerationsavgifter. Vid öppen publicering betalar författaren eller författarens organisation för att publicera artikeln. Det är viktigt att se över de totala kostnaderna, eftersom i synnerhet de större förlagen gynnar så kallad hybridpublicering, där forskare som publicerar en enskild artikel i en tidskrift kan göra artikeln tillgänglig för alla genom att betala en extra handläggningsavgift. För forskarna är det viktigt att publicera i tidskrifter som är ansedda inom vetenskapssamhället, även om en extra handläggningsavgift krävs för öppen publicering. Men modellen med handläggningsavgifter ger överlappande kostnader, om inte förlaget sänker prenumerationsavgiften för de tidskrifter man publicerar i.

Nationalbibliotekets konsortium FinELib representerar högskolorna och forskningsinstituten vid förhandlingarna. FinELib anser det vara viktigt att modellen med både prenumerations- och handläggningsavgifter endast blir en övergång till helt öppen publicering. Under övergångsperioden är det viktigt att överlappande kostnader för den nya öppna publiceringsmodellen och den gamla modellen med prenumerationsavgifter minimeras.

Målet – ett avtal som främjar öppen publicering

Högskolorna och forskningsinstituten betalar varje år cirka 23 miljoner euro i prenumerationsavgifter för vetenskapliga tidskrifter. Man känner inte till de exakta kostnaderna för Open Access-publicering, eftersom det inte följs upp på nationell nivå i Finland. I projektet Tieteen avoin julkaiseminen (öppen vetenskapspublicering) bedömdes det ändå att finländska universiteten betalade sammanlagt åtminstone en miljon euro för att publicera Open Access-artiklar år 2014, och att detta belopp kommer att stiga.

Man försöker också internationellt hitta en modell för Open Access-publicering som är ekonomiskt hållbar och smidig för forskarna. För tillfället finns det flera internationella kampanjer för att förbättra förutsättningarna för öppen publicering, t.ex. League of European Research Universities Christmas is over, en kampanj som har undertecknats av många finländska högskolor. Högskolorna i Nederländerna har med de stora förlagen Springer och Wiley lyckats ingå paketavtal där öppen publicering underlättas.

Biblioteken hjälper med öppen publicering

Forskarna kan få hjälp med Open Access-publicering av sin organisations bibliotek. Det finns också många anvisningar för Open Access-publicering på nätet, t.ex.:

Avoin tiede ja open access (Helsingfors universitets bibliotek)

Avoin julkaiseminen (Aalto-universitetet)

Open Access julkaiseminen (Östra Finlands universitet)

Projektet Avoin tiede ja tutkimus (ATT)

Ytterligare information

prorektor Keijo Hämäläinen, Helsingfors universitet, ordförande i strategigruppen för avtalsförhandlingar, tfn 029 415 0640, keijo.hamalainen@helsinki.fi
forskardoktor Mikael Laakso, Hanken, medlem i strategigruppen för avtalsförhandlingar, tfn 050 9100 864, mikael.laakso@hanken.fi

FinELib-wiki https://www.kiwi.fi/display/finelib/
FinELib på Twitter https://twitter.com/FinELibpalvelu

 

 


facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Att göra en referensguide

Hösten 2014 publicerades en ny och uppdaterad version av Hankens referensguide. Vilka förändringar medförde det och hur avlöpte arbetsprocessen inför den nya versionen? Margareta Danielsson och Susanne Holmlund på Hankens bibliotek berättar om arbetet med guiden.

Bakgrund På Hanken har det funnits en referensguide för studerande sedan år 2006. Den första guiden sammanställdes i samband med att man tog i bruk ett program för informationskompetens på Hanken. Fyra år senare, år 2010, följde den första uppdateringen. Kontexten var då att Hanken hade tagit i bruk program för plagiatkontroll och i samband med det gjordes en satsning på utökat stöd i referenshantering. I detta skede vi kom in i arbetet. Vi fick frågor av studenterna på hur man ska hänvisa till olika typer av källor, där det saknades svar i den då existerande guiden. Vi insåg att guiden krävde en revidering, så vi gjorde vi om strukturen och utökade antalet exempel. Båda dessa versioner gjordes som vanliga word-dokument som sedan publicerades på bibliotekets webbsida i form av en pdf-fil.

Varför en ny version? Tankar bakom uppdateringen Hösten 2014 var det så dags för nästa uppdatering. Bakom revideringen låg samma orsaker som tidigare – frågor av studerande som inte fick svar i guiden. Det fanns igen ett behov av flera olika typer av källor, i synnerhet exempel på olika typer av källor på webben. Från lärarhåll hade det också hörts önskemål om att överlag utöka antalet exempel. Dessutom hade vi själva en tanke om att denna version skulle publiceras som en webbguide. Vi tänkte att ett webbformat skulle vara mera användarvänligt, stöda bläddring och att använda guiden mera som ett uppslagsverk än som en publikation som man läser från A till Ö. Men vi ville också göra det lättare att hålla guiden aktuell. Korrigeringar, mindre tillägg och uppdateringar kan då göras fortlöpnade och kräver inte att man samlar saker på hög för att sedan publicera en ny upplaga. Vi ville ha en enkel layout, det fanns inte tid att satsa t.ex. på illustrationer eller ett finslipat visuellt intryck. Målet var att ha en tydlig struktur som gör det lätt att hitta olika typer av källor och att exemplen de ska framgå tydligt i texten. En annan avgränsning som vi har gjort är att guiden är en renodlad referensguide, inte en skrivguide. Vi vill inte blanda in vetenskapligt skrivande eller frågor om språk och stil. Visst kan man säga att form och innehåll organiskt går in i varandra, men vi har valt att följa exemplet från många andra guider och separerat den tekniska delen av referenshanteringen. Den ursprungliga guiden var gjord enligt Harvard, och det hade vi givetvis ingen anledning att ändra på.

Hur gick det till? Så var arbetsprocessen Det visade sig snart, och kanske aningen överraskande, att bytet av format också krävde en omstrukturering av innehållet. Den struktur och disposition som hade fungerat på papper, fungerade inte i en webbguide. Förutom ändringar i strukturen så utökade vi exemplen med nya typer av källor, främst källor på webben, och vi passade på att uppdatera en del av de övriga exemplen. Den nya plattformen för guiden blev WordPress. Det valet beror bl.a. på att vi har använt samma plattform för självstudiematerial i andra kurser. Det visade sig vara ett bra val, inte enbart för att WordPress är lätt att hantera. På så sätt var guiden frikopplad från Hankens webbsida, som uppdaterades 2015. Vi kunde alltså jobba med guiden fristående utan att beröras av processen då hela Hankens webb skulle stöpas om i en ny form. Eftersom vi jobbar på Hankens enhet i Helsingfors respektive Vasa, så har det praktiska arbetet skett på var sitt håll. Efter en inledande träff där vi främst skissade på strukturen och fördelade det praktiska arbetet, så har vi jobbat på var sitt håll och haft regelbundet oregelbundna möten via Skype. Arbetssättet har fungerat utmärkt, och då vi har träffats på distans har vi både diskuterat principfrågor och även helt konkret redigerat och uppdaterat texter i realtid. Innan guiden publicerades så hade vi den för genomläsning av en av Hankens språklärare, som gav grönt ljus.

Hur gick det sen? Publicering, reaktioner och framtid Den nya guiden publicerades höstterminen 2014. De nya studenterna har under hösten en introduktionskurs i akademiska studier, där de ska använda guiden för referenshanteringen i kursens skriftliga uppgift. Både guiden och referenstekniken introduceras i den kursen, och på så sätt blir de nya studenterna medvetna om att det finns detta stöd för referenshanteringen. Vilken respons har det kommit för den nya guiden? Hittills har vi fått väldigt litet respons, men det som har nått oss har varit både positivt och negativt. Det som en uppfattar som lättanvänt och lättnavigerat uppfattas av en annan som svåröverskådligt och avsaknad av struktur. Vi har alltså fått bekräftelse på vår tanke om att ett användarvänligt webbformat, men också fått höra att det var bättre förr. Om den negativa responsen blir dominerande så överväger vi att göra en komprimerad version av guidens exempel och publicera den som en pdf-fil. Men tillsvidare avvaktar vi läget. Vi kan konstatera att arbetet med guiden har varit givande och lärorikt, men också tidskrävande. Ibland fick det oss att undra varför vi alls bemödar oss med att ha en egen guide då det redan nu finns många verkligt bra guider som ligger ute på webben, både på svenska och engelska. Det främsta argumentet för att fortsätta var signalvärdet av att ha en egen guide. Och då det redan fanns en guide så hade vi förstås en given utgångspunkt. Vi vet också att många lärare brukar länka till referensguiden speciellt på seminariekurser i samband med kandidat- och pro gradu-avhandling. Nu finns guiden också som en länk i alla kurser i Moodle tillsammans med andra länkar för sök- och skrivhjälp. Så det finns en god medvetenhet bland lärare och studenter om att guiden finns. Nu hoppas vi bara på en fortsatt flitig användning och på respons av våra studenter och lärare.

Vi välkomnar också respons från alla andra, t.ex. från dig som har läst den här artikeln! Använd responsblanketten som finns på guidens startsida. Hankens referensguide hittar du här.

Margareta Danielsson och Susanne Holmlund Hankens bibliotek


facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Ny plattform för bibliotekssamarbete i Norden

I maj 2013 grundades en ny plattform för bibliotekssamarbete i Norden. Då bildades Planeringsgruppen för biblioteksservice inom NUAS.

Vad är då NUAS och varför denna planeringsgrupp? NUAS är en förkortning för det Nordiska Universitetsadministratörssamarbetet – en organisation som förenar 60 universitet och högskolor i Norden med syftet ”att främja universitetsadministratörernas professionella kompetens, sprida kännedom om god administrativ praxis och att skapa kontakter och bygga nätverk mellan de nordiska universiteten på alla administrativa nivåer”.

Arbetet inom NUAS görs främst inom s.k. planeringsgrupper (även kallade nätverksgrupper) som grundats inom olika administrativa sektorer såsom ekonomi, HR, fakultetsadministration, forskning och innovation, IT, dokumenthantering och arkiv m.fl.

Överraskande nog saknade biblioteken en plattform för samarbete i detta sällskap trots att bibliotekssamarbetet i Norden har långa traditioner. Därmed saknades också bibliotekens röst på de möten som planeringsgruppernas ordförande regelbundet håller i anslutning till NUAS’ styrgruppsmöten. För att avhjälpa denna brist gjorde Åbo Akademi ett initiativ till NUAS’ styrgrupp att grunda en planeringsgrupp för biblioteken. Initiativet föll i god jord och Planeringsgruppen för biblioteksservice, den trettonde i ordningen, kom till med syfte ”att genom sin verksamhet inspirera och ge stöd för bibliotekens utveckling av service för forskning, studier och forskningsadministration”. Vidare stadgas det att ”gruppen ska ge en plattform för professionellt erfarenhetsutbyte för biblioteksanställda och se till att kunskap och god praxis utväxlas”.

Medlemmar i gruppen är Margareta Hemmed (Göteborgs universitet), Lars Burman (Uppsala universitet), Ellen Vibeke Knudsen (Århus universitet), Claus Vesterager Pedersen (Roskilde universitet), Bente R. Andreassen (Universitetet i Oslo), Hanne Graver Møvig (Universitetet i Agder), Gunnhildur Björnsdóttir (Islands universitet), Susanna Parikka (Universitetet i Lappland) och Pia Södergård (Åbo Akademi). Planeringsgruppen för biblioteksservice strävar efter att samarbeta med övriga planeringsgrupper inom NUAS, med branschens utbildningsinstitutioner och med nationella biblioteksorganisationer inom Norden i avsikt att ordna gränsöverskridande aktiviteter som är till nytta för planeringsgruppens målgrupp – alla de som arbetar inom universitetens biblioteks- och informationsservice.

Den allra första aktivitet som gruppen är med om att planera är ett gemensamt seminarium om inlärningsmiljöer med tre andra planeringsgrupper: Studieadministration, Byggnader & Miljö samt IT. En styrka inom NUAS är utan tvivel den nära tillgången till andra nätverk inom universiteten.

Pia Södergård, ordförande för Planeringsgruppen för biblioteksservice Överbibliotekarie, Åbo Akademis bibliotek


facebooktwittergoogle_pluslinkedin